| 1881 |
Kronprins Gustav - sedermera Gustav V - förmäles i Karlsruhe med prinsessan Viktoria av Baden. |
|
| |
Skräddarmästaren August Palm håller på Hotel Stockholm i Malmö det första offentliga socialistiska föredraget i Sverige (på Gustav Adolfsdagen, den 6 november). |
|
| |
Den stora Stockholms-strejken. |
|
| |
Tidningen "Arbetaren". |
|
| |
August Palm talar på ett möte i Ladugårdslandsteatern i Stockholm, där man beslutar grunda ett svenskt arbetarparti och utge en tidning (30 december). |
|
| 1882 |
August Palm bildar i Malmö Allmänna svenska arbetareföreningen, den första socialistiska sammanslutningen i Sverige, som emellertid snart upphör (19 februari). |
|
| |
Förslag till program och stadgar för en svensk fackföreningsrörelse framläggs (1 mars). |
|
| |
August Palm utger sin första tidning, "Folkviljan", som under sin första period utkom oregelbundet till och med den 17 februari 1883 (första numret 4 mars). |
|
| 1883 |
Arvid Posse avgår som statsminister och efterträdes av K. J. Thyselius, Sveriges förste ofrälse statsminister (juni). |
|
| |
August Palm bildar i Malmö "sektion N:o 1" av Socialdemokratiska arbetarepartiet (januari). |
|
| |
Fackföreningarnas Centralkommitté bildas i Stockholm - strid mellan liberaler och socialister om ledningen. |
|
| |
K. P. Arnoldson startar en radikal tidning, "Tiden", under medarbetarskap av bl.a. Hjalmar Branting, August Strindberg, Knut Wicksell och Adolf Hedin. |
|
| 1884 |
Finansminister Themptander övertar statsministerposten. |
|
| |
August Palm framlägger det första socialdemokratiska rösträttsprogrammet. |
|
| |
Svenska Dagbladet börjar utkomma. |
|
| |
Ogift kvinna blir myndig vid samma ålder som mannen. |
|
| 1885 |
En partiell försvarsreform genomföres; övningstiden ökas från 30 till 42 dagar, och statsverket övertar 30 procent av kostnaderna för indelningsverket. |
 |
|
Den 25 september 1885 utkom provnumret av tidningen
Social-Demokraten, som under många år skulle bli det
socialdemokratiska partiets organ. Redaktör var August Palm,
tidningen hade givetvis stora svårigheter att kämpa med, men
ovanför titeln prunkade som en röd hoppets fana och som ett
löfte franska revolutionens devis "Frihet, Jemlikhet,
Broderskap". |
|
| |
Kamp mot svälttullarna - bakgrunden: jordbrukskris, sjunkande spannmålspriser, krav på höjda spannmålstullar från godsägare och storbönder. |
| |
August Palm grundar tidningen "Social-Demokraten" i Stockholm - 25 september utkommer provnumret. |
| |
Tidskriften "Tiden" antas som kommitténs organ. |
| 1886 |
"Åtalsraseriets tid" (1886-1888) börjar. |
| |
Socialdemokraterna vinner majoriteten i Fackföreningarnas Centralkommitté. Nytt fackligt program. |
| |
Svenska Typografförbundet, Sveriges äldsta landsomfattande sammanslutning av fackföreningar, bildas (juli). |
| |
Hjalmar Branting inträder i ledningen för tidningen "Social-Demokraten". |
| |
August Palm ådömes tre månaders fängelse för "smädliga yttranden om riksdagen". |
| |
Strid mellan två fraktioner inom socialdemokratin i Stockholm, den ena ledd av Palm och Danielsson, den andra av Sterky. |
| 1887 |
Tullvännerna erhåller majoritet vid valen till Andra kammaren. |
| |
Emigrationen når sin kulmen - mer än en procent av landets befolkning utvandrar. |
| |
Axel Danielsson får 22 månaders fängelse för smädliga yttranden mot myndigheter - i högsta instans mildras domen till 18 månader. |
| |
Hjalmar Branting ådömes 3½ månaders fängelse för att i "Social-Demokraten" ha avtryckt Danielssons "smädliga yttranden". |
| |
Viktor Lennstrand ådömes 3 månaders fängelse för hädelse i ett föredrag, "Gud". |
| 1888 |
Den frihandelsvänliga ministären avgår och ersättes av den tullvänliga ministären Bildt: tull på spannmål införes. |
|
| |
August Palms andra frigivning från Långholmen (30 juli). |
|
| 1889 |
Vid en socialdemokratisk rikskongress i Stockholm bildas Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti med Hjalmar Branting, Axel Danielsson, Fredrik Sterky, August Palm, Pehr Eriksson, J. M. Engström och C.L. Lundberg i den första partistyrelsen (april). |
|
| |
Statsminister Bildt avgår och ersättes av friherre Åkerhielm (oktober). |
|
| |
Stockholms-Tidningen börjar utkomma (november). |
|
| |
Fackföreningarnas Centralkommitté spränges på motsättningen mellan socialister och liberaler. |
|
| |
Sveriges första arbetarskyddslag antas. |
|
| |
Den mot den socialdemokratiska propagandan riktade s.k. "munkorgslagen" antas av riksdagen. |
|
| 1890 |
Otto von Bismarck avgår som tysk rikskansler. |
|
| |
De svenska socialdemokraterna deltar för första gången i valen till riksdagens andra kammare med egna kandidater: Branting i Stockholm, Danielsson i Malmö. |
|
| |
Första maj firas för första gången i Sverige. |
|
| |
Hårda fackliga strider i Grängesberg, Norrköping, Malmö, Billesholm, Stockholm och andra orter. |
|
| 1891 |
E. G. Boström utnämnes till statsminister. |
|
| |
Den första automobilen visas på en utställning i Göteborg. |
|
| |
Socialdemokratin håller sin andra partikongress i Norrköping och tar avstånd från Hinke Bergegrens anarkiserande riktning. |
|
| 1892 |
Norrmännen kräver inrättandet av ett norskt konsulatväsen i utlandet. |
|
| |
Härordningsreform: värnpliktsarméns övningstid utökas till 90 dagar och grundskatter och indelningsverk ställs på avskrivning. |
|
| |
Poliskravaller i Stockholm, orsakade av stadsfullmäktiges behandling av frågan om nödhjälpsarbeten. |
|
| |
Stockholms allmänna kvinnoklubb - föregångare till Socialdemokratiska kvinnoförbundet - bildas. |
|
| |
Den första socialdemokratiska ungdomsklubben bildas i Stockholm - grodden till Socialistiska ungdomsförbundet av 1897. |
|
| |
Tidningen Ny Tid startas i Göteborg. |
|
| |
Stockholms arbetarebibliotek öppnas. |
|
| 1893 |
Det norska stortinget underlåter att bevilja anslag till den gemensamma utrikesrepresentationen och minskar det kungliga apanaget. |
|
| |
Kampen för rösträtten börjar, i det en med allmän rösträtt vald "folkriksdag" samlas i Stockholm. |
|
| |
Malmös arbetare inviger landets första Folkets Hus och Folkets Park. |
|
| 1894 |
Partikongress i Göteborg. |
|
| 1895 |
I den akuta konflikten Sverige-Norge för socialdemokratin en energisk kamp för en fredlig lösning. |
|
| |
En liberal grupp i andra kammaren bildar Folkpartiet. |
|
| |
Den första elektriska järnvägen i Sverige - Djursholmsbanan - inviges. |
|
| |
Viktor Rydberg avlider. |
|
| 1896 |
Hjalmar Branting, Sveriges första socialdemokratiska riksdagsman, inväljes i Andra kammaren. |
|
| |
Den andra "folkriksdagen" för rösträtten sammanträder; den borgerliga majoriteten avslår ett socialdemokratiskt förslag om storstrejk för rösträtten. |
|
| |
Den första filmförevisningen i Sverige äger rum i Malmö. |
|
| |
Louis De Geer avlider. |
|
| 1897 |
Partikongress i Stockholm. |
|
| |
Socialistiska ungdomsförbundet bildas. |
|
| 1898 |
Landsorganisationen, centralorganisation för Sveriges fackligt organiserade arbetare, bildas (augusti). |
|
| 1899 |
Riksdagen antar en lag, som straffbelägger försök att tvinga någon till arbetsinställelse, "Åkarpslagen" (mildrades 1914, upphävdes 1938). |
|
| |
Strejkbrytarorganisationen Svenska arbetareförbundet bildas av "Gule Josef" - ingenjör Josef Nilsson - för anskaffande av strejkbrytare. |
|
| |
Kooperativa förbundet bildas som en centralorganisation för de svenska konsumentföreningarna. |
|
| 1900 |
Liberala samlingspartiet bildas under ledning av Sixten von Friesen med rösträttsfrågan främst på programmet (januari). |
|
| |
Partikongress i Malmö bestämmer bland annat att de lokala organisationerna skall kallas arbetarekommuner. |
|
| |
Jordbruksdepartementet inrättas. |
|
| |
Statsminister Boström avgår och ersättes av sjöminister von Otter. |
|
| |
Lag om kvinnors och barns arbete i industrin. |
|
| 1901 |
Norrmännen börjar anlägga gränsfästningar mot Sverige. |
|
| |
Ny härordning: indelningsverket ersättes med värnpliktsarmé. |
|
| |
Lag om ersättning vid olycksfall i arbetet. |
|
| |
Folkets Hus i Stockholm inviges. |
|
| |
Den socialistiska skämttidningen Karbasen startas (utkommer till 1908). |
|
| 1902 |
Frisinnade landsföreningen bildas som liberalernas valorganisation. |
 |
|
"Svenska folket på demonstrationsfot" vid rösträttsstrejken
1902. Karbasen den 17 maj. |
|
| |
Utom Branting inväljes ytterligare tre socialdemokrater i Andra kammaren: Viktor Larsson, Nils Persson och F. V. Thorsson. |
| |
20 april äger stora rösträttsdemonstrationer rum i Stockholm, med kravaller, följda av hårda domar. |
| |
15 maj nedlägger 120.000 arbetare landet runt arbetet, medan riksdagen behandlar ett nytt rösträttsförslag av regeringen von Otter, som skulle ge endast 12,6 % av svenska folket rösträtt - förslaget faller. |
| |
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas. |
| |
Laboremus, förening av studenter och arbetare, bildas i Uppsala. |
| |
Svenska arbetsgivareföreningen bildas. |
| |
Arbetarrörelsens arkiv bildas i Stockholm av fil. dr Oscar Borge. |
| |
Henrik Menander översätter Internationalen till svenska. |
| |
Statsminister von Otter avgår och efterträdes av Boström. |
| 1903 |
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund bildas i opposition mot det anarkiserande Socialistiska ungdomsförbundet och på initiativ av Malmö-klubben och Fabian Månsson; förbundet uttalar sin anslutning till det socialdemokratiska partiprogrammet och beslutar igångsätta en kraftig antimilitaristisk propaganda; till centralstyrelse valdes: förf. K. G. Ossian-Nilsson - ordf. - journalisten Herman Österdahl, journalisten Fabian Månsson, handelsbiträdet Per Albin Hansson, muraren Sigfrid Hansson m.fl. |
| |
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund startar tidskriften "Fram". |
| |
Brand blir organ för de anarkiserande "ungsocialisterna". |
| |
Import av galizier till Skåne för att bryta lantarbetarstrejker. |
| |
Den första framgångsrika uppstigningen med motorflygplan företas av bröderna Wright. |
| 1904 |
Rysk-japanska kriget utbryter. |
|
| |
Boströms rösträttsförslag förkastas av riksdagen. |
|
| |
Högerpartiet organiserar sig under namn av Allmänna valmansförbundet. |
|
| |
Kvinnornas fackförbund startar tidskriften Morgonbris med Anna Sterky som redaktör. |
|
| |
Konflikt vid Norrköpings spårvägar med strejkbrytare, kravaller och hårda domar. |
|
| 1905 |
Revolution i Ryssland. |
 |
|
1905 upplöstes unionen med Norge. Under hela den tid den norska
frågan upprörde sinnena, kämpade socialdemokratin för en fredlig
lösning. Bland annat utsändes från Socialdemokratiska
Ungdomsförbundets kongress ett upprop, författat av Zeth
Höglund: "Ned med vapnen!" Flygbladet beslagtogs och författaren
fick sex månaders fängelse. |
|
| |
Efter förhandlingar om den svensk-norska unionens upplösning i Karlstad (31 augusti-23 september) beslutar den svenska riksdagen om unionens upphävande - den upphör 1 november. Under krisen bekämpar socialdemokratin energiskt krigshetsen - för ett flygblad "Ned med vapnen!" ådömes Zeth Höglund 6 månaders fängelse. |
| |
Ministären Lundeberg avgår och efterträdes av ministären Staaff. |
| |
Kravaller i Stockholm under en renhållningsstrejk. |
| |
Stor verkstadskonflikt, som slutar med föreningsrättens erkännande och kollektivavtal med minimilöner. |
| 1906 |
Den liberala regeringen Staaff framlägger ett rösträttsförslag, som faller på Första kammarens nej. Riksdagen antar däremot ett förslag om skärpt lagstiftning mot antimilitaristisk propaganda ("Staaff-lagarna"). |
| |
Regeringen Staaff avgår och efterträdes av ministären Arvid Lindman. |
| |
Högern startar Nationella framstegspartiet. |
| |
I en föreningsrättskonflikt i Mackmyra vräkes arbetarfamiljerna från bolagets bostäder. |
| |
Socialdemokratiska arbetarepartiet suspenderar två anarkiserande och mot partiets politiska moral brytande medlemmar, redaktörerna Hinke Bergegren och Carl Schröder. |
| |
Brunnsviks folkhögskola börjar sin verksamhet. |
| |
En lag om medling i arbetstvister antas; sju förlikningsmän tillsätts. |
| 1907 |
Regeringen Lindman framlägger proposition om allmän rösträtt till Andra kammaren för män, fyllda 24 år, och med proportionella val, ingen får mer än 40 röster vid kommunala val - den s.k. "fyrtiogradiga skalan"; förslaget antas av riksdagen. |
|
| |
1907-1911 ingriper högerregeringens justitieminister Albert Petersson mot arbetarungdomens antimilitaristiska propaganda; under denna period utmätes över 90 år i straffarbete och 15 år i fängelsestraff. |
|
| |
Andra Internationalens sjunde kongress hålles i Stuttgart. |
|
| |
Opposition i Socialdemokratiska ungdomsförbundet. |
|
| |
Upprop mot smutslitteraturen. |
|
| |
Strejkbrytarkravaller vid Dal och Sandö i Ådalen; 13 arbetare får frihetsstraff. |
|
| |
En socialdemokratisk kvinnokonferens i Stockholm bildar ett samarbetsorgan för kvinnoorganisationerna, Socialdemokratiska kvinnokonferensens arbetsutskott. |
|
| |
Oskar II avlider och efterträdes av Gustav V. |
|
| 1908 |
Nordsjö- och Östersjöavtalen undertecknas, varigenom strandmakterna vid dessa hav garanterar varandras territoriella integritet. |
|
| |
Strid i byggnadsfacket och hamnarna. "Amalthea-attentatet". Socialdemokratiska arbetarepartiet utesluter Hinke Bergegren och Carl Schröder. |
|
| |
Zeth Höglunds oppositionella riktning inom Socialdemokratiska ungdomsförbundet börjar utge veckotidningen Stormklockan. |
|
| |
Kejsar Wilhelm II besöker kung Gustav i Stockholm (augusti). |
|
| 1909 |
Det grundlagsenligt vilande rösträttsförslaget godkännes slutgiltigt av riksdagen (10 februari). |
 |
|
Razzia under storstrejken 1909. |
|
| |
Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm. |
| |
Storstrejk i Sverige med början den 4 augusti. Storstrejken omfattade över 300.000 arbetare och genomfördes med lugn och besinning. |
| |
Under strejken utgav LO sin egen tidning, Svaret. |
| |
Efter strejken följde avskedanden och domar enligt "Åkarpslagen", och många arbetare utvandrade till Nordamerika och Brasilien. LO förlorade en mängd medlemmar - först 1912 började medlemstalet återigen stiga. |
| |
Borgmästare Carl Lindhagen inträder i Socialdemokratiska arbetarepartiet och dess riksdagsgrupp. |
| 1910 |
Andra Internationalen håller kongress i Malmö och förnyar sina paroller om kamp mot kriget med alla medel. |
|
| |
Socialdemokraterna ökar starkt i landstings- och stadsfullmäktigevalen och sätter in de två första socialdemokratiska förstakammarledamöterna i riksdagen: förtroendeman Ernst Blomberg för Gävle och professor Gustav Steffen för Stockholm. |
|
| |
SAC bildas. |
|
| |
Friherre Carl Cederström företar sin första flygning över Stockholm. |
|
| |
Den sista dödsdomen i Sverige verkställs, varvid giljotinen för första gången kommer till användning. |
|
| 1911 |
Skärpta motsättningar mellan stormakterna; Italien tar Tripolis från Turkiet. |
|
| |
Stark frammarsch för liberaler och socialdemokrater vid andrakammarvalen; högern går tillbaka. Arbetargruppen ökar från 35 till 64. |
|
| |
Partikongressen beslutar om partiets indelning i 27 distrikt, varav ett för en eller flera valkretsar. Fredrik Ström blir partisekreterare. |
|
| |
Högern igångsätter en landsomfattande insamling för den av Staaffregeringen avslagna pansarbåtens - F-båtens - byggande. |
|
| |
Riksdagen antar en lag om ekonomiska föreningars förhandlingsrätt. |
|
| |
Ministären Lindman avgår och ersättes av Karl Staaffs andra ministär. |
|
| 1912 |
1912-1913 Balkankrigen. |
|
| |
Andra Internationalen håller en extra (och sista) kongress i Basel; världens arbetare uppmanas till hänsynslös kamp mot kriget. |
|
| |
Efter en nationalinsamling överlämnas 17 miljoner kr. till regeringen för byggandet av en pansarbåt, den s.k. F-båten. |
|
| |
August Strindberg avlider (14 maj). |
|
| |
LO-kongressen antar industriförbundsprincipen: fackförbunden skall omorganiseras till 22 industriförbund, vartdera omfattande arbetarna inom en och samma industri. Principen modifierades 1926 och 1951. |
|
| |
ABF bildas. |
|
| |
Av Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet bildas i Andra kammaren Lantmanna- och borgarpartiet. |
|
| |
I Första kammaren sammanslutas högergrupperna till Första kammarens nationella parti. |
|
| |
"Fram" nedlägges. |
|
| |
Socialdemokratiska vänsterföreningen bildas av oppositionella element. |
|
| |
Arbetarrörelsens eget bokförlag, Tiden, startas med Gustav Möller som förste förlagschef. |
|
| 1913 |
Internationella fackföreningsförbundet bildas. |
|
| |
1913-1916 bildas i olika etapper bondepartiet Bondeförbundet.. |
|
| |
Folkpensionslagen antas av riksdagen. |
|
| |
Socialstyrelsen inrättas. |
|
| |
Pensionsstyrelsen inrättas. |
|
| 1914 |
Bondetåget betygar för konungen sin villighet att påta sig nya försvarsbördor (6 februari); ett socialdemokratiskt arbetartåg uppvaktar regeringen som en protest mot bondetåget (8 februari). |
 |
|
På bondetåget 1914 svarade Stockholms arbetare med ett "arbetartåg"
- i täten Branting. |
|
| |
Partikongress. |
| |
Ministären Staaff ersättes av ministären Hjalmar Hammarskjöld. |
| |
Andrakammarvalen medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna. |
| |
Ärkehertig Franz Ferdinand och hans gemål mördas i Sarajevo (28 juni). |
| |
Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm. |
| |
Österrike-Ungern förklarar Serbien krig (28 juli). |
| |
Tyskland i krig med Ryssland, Frankrike och England (1-4 augusti). |
| |
Arbetslöshetskommissionen upprättas. |
| |
Sverige förklarar sig neutralt i det utbrutna stormaktskriget. |
| |
Riksdagen antar regeringens förslag till försvarsreform. |
| |
Nordens tre konungar möts i Malmö (18-19 december). |
| 1915 |
Italien inträder i kriget på ententens sida. |
|
| |
Karl Staaff dör. |
|
| |
Zimmerwaldkonferensen: på hösten samlas på de italienska och schweiziska socialdemokratiska partiernas initiativ en hemlig konferens i Zimmerwald i Schweiz, bestående av ett 40-tal socialister från tolv länder. Svenska deltagare Zeth Höglund och Ture Nerman. Konferensen utsände ett upprop till kamp mot kriget. Ur Zimmerwaldrörelsen uppstod sedermera Kommunistiska Internationalen. |
|
| |
MO inrättas. |
|
| |
Sveriges nationella ungdomsförbund bildas. |
|
| 1916 |
Nordiskt ministermöte i Köpenhamn. |
|
| |
Folkhushållningskommissionen inrättas. |
|
| |
Konferens mellan holländska, svenska, danska, argentinska och amerikanska socialistpartierna i Haag. |
|
| |
På våren startar partivänstern tidningen Politiken (senare Folkets Dagblad) med Ture Nerman som redaktör. |
|
| |
Motsättningarna skarpes inom socialdemokratin. En arbetarkongress utfärdar ett manifest "Fred till varje pris!" För detta åtalas två socialdemokrater, Zeth Höglund och Erik Hedén, och ungsocialisten Ivan Oljelund. Höglund dömes till ett års och Oljelund till 8 månaders straffarbete. |
|
| 1917 |
Revolution utbryter i Ryssland och Nikolaus II abdikerar. |
 |
|
"Åter har blod flutit i kampen för medborgerliga rättigheter
..." Rösträttskravallerna på Gustav Adolfs torg 5 juni 1917. |
|
| |
Partikongress. |
| |
Ministären Hammarskjöld avgår och ersättes av ministären Carl Swartz. |
| |
Förenta staterna inträder i världskriget på ententens sida (april). |
| |
De första dyrtidskravallerna i Sverige utbryter i Västervik (april). |
| |
Andrakammarvalen kännetecknas av stark vänstertendens - högern går tillbaka. Bland nyvalda riksdagsmän Per Albin Hansson och Gustav Möller. 11 vänstersocialister. |
| |
Högerregeringen avgår. I Nils Edens nya, liberala ministär ingår fyra socialdemokrater: Branting (finansminister), Värner Rydén (ecklesiastikminister), Erik Palmstierna (sjöminister) och Östen Undén (konsult). |
| |
I stället för den gamla ungdomsrörelsen, som nästan helt uppgått i vänstersocialistiska partiet, grundas Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. |
| 1918 |
Inbördeskrig utbryter i Finland (27 januari). |
|
| |
Fred ingås mellan Ryssland och centralmakterna (3 mars). |
|
| |
Inbördeskriget i Finland slutar med de "vitas" seger. |
|
| |
Potatisransonering införes. |
|
| |
Världskriget slutar med centralmakternas nederlag (11 november). |
|
| |
1918-1919 Revolution i Tyskland. Spartakusrörelsen slås ned. Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördas. |
|
| |
Revolution i Ungern. |
|
| |
Den urtima riksdagen antar en stor författningsreform, varigenom lika kommunal rösträtt införes och den fyrtiogradiga röstskalan slopas (17 december). |
|
| 1919 |
Den stora författningsreformen antas av den lagtima riksdagen som vilande (24 maj). |
|
| |
Versaillesfreden undertecknas och Nationernas Förbund upprättas (utan Sovjetunionen och USA). |
|
| |
Lagen om åtta timmars arbetsdag antas av riksdagen (29 september). |
|
| |
Kommunistiska Internationalen bildas med säte i Moskva. |
|
| |
Fackföreningsinternationalen återupprättas i Amsterdam. |
|
| |
Den franske författaren Henri Barbusse grundar Clartérörelsen. |
|
| 1920 |
Sverige ansluter sig till Nationernas Förbund. |
|
| |
Partikongress 8-15 februari. Nytt partiprogram. |
|
| |
Ministären Edén avgår och efterträdes av Brantings första, rent socialdemokratiska ministär (10 mars). |
|
| |
Lant- och sjöförsvarsdepartementen sammanslås till försvarsdepartementet. Handelsdepartementet upprättas. Civildepartementet uppdelas i social- och kommunikationsdepartementen. |
|
| |
Ministären Branting avgår, och Louis De Geer d.y. bildar regering (27 oktober). |
|
