Originalets titel: "Les classes sociales dans le capitalisme aujourd'hui".
Översättning: Inga Brandell
Digitalisering: Jonas Holmgren
När jag nu lägger fram det här arbetet för mina läsare är jag skyldig dem några inledande upplysningar:
1. Det rör sig om en rad essäer som framförallt behandlar klasserna och i andra hand statsapparaterna under den imperialistiska monopolkapitalismens nuvarande fas. Essäerna handlar huvudsakligen om de imperialistiska metropolerna, och i synnerhet om Europa.
a) Essäerna utgör alltså inte en systematisk teori om dessa samhällsformationer i deras nuvarande fas. Det är en objektivt nödvändig begränsning eftersom det inte kan vara en forskares eller aktivists, eller ens en grupp forskares eller aktivisters, uppgift att bygga denna teori. Den kan endast skapas av arbetarklassens klasskampsorganisationer.
b) Uppsatsernas huvudämne är de imperialistiska metropolerna, och isynnerhet de europeiska formationerna, och det beror på att dessa utgör ett specifikt område som jag försöker bestämma fr.o.m. den första essän.
2. Essäernas karaktär av delstudier framgår av de speciella ämnen som behandlas:
a) De försöker avgränsa fasens allmänna kännetecken och deras verkan på samhällsformationerna ifråga (den första essän)[1] genomföra mer preciserade analyser av bourgeoisin (den andra essän) och småbourgeoisin, traditionell och ny småbourgeoisi (de s.k. "nya mellanskikten") (tredje essän). Kort sagt behandlar analyserna framförallt fienden och arbetarklassens potentiella allierade.
Essäerna behandlar alltså inte direkt arbetarklassen, som är den väsentliga klassen i den utsugning som bourgeoisin utsätter folkets massor för, och vars uppgift det är att leda det revolutionära förloppet. Det beror isynnerhet på att de klasser som särskilt behandlas i det här arbetet har blivit relativt försummade i den marxistiska teorin. Vidare tycks det mig nu mer än någonsin vara ett väsentligt led i den revolutionära strategin att väl känna sin fiende och kunna bygga upp riktiga allianser (isolera honom).
Jag säger alltså att de här uppsatserna inte direkt behandlar arbetarklassen. Den är dock ständigt närvarande i två former: 1) Genom att analysen av bourgeoisin, dess inre motsättningar och dess aktuella förhållande till Staten ständigt går tillbaka till huvudmotsättningen, d.v.s. till förhållandet mellan bourgeoisi och arbetarklass. 2) Genom att analyserna av småbourgeoisin, isynnerhet av den nya småbourgeoisin, går in på de särdrag som på samma gång närmar den till och skiljer den från arbetarklassen, och alltså då hänvisar till de drag som kännetecknar arbetarklassen. b) Uppsatserna bygger på de konkreta formerna för den klasskamp som nu pågår, men gör ingen systematisk inventering eller framställning av dem. Jag har snarast inriktat mig på kampens objektiva bestämningar, som ofta förbisetts.
3. Essäernas karaktär leder till andra särdrag i texten:
Uppsatserna är sammanlänkade, men de utgör samtidigt separata enheter. Det ger upphov till vissa oundvikliga upprepningar. Vissa teoretiska begrepp och analyser som uppträder i en essä återkommer ibland, eller tas upp och fördjupas i en annan. Det gäller bl.a. förhållandet mellan den första och den andra essän. Begrepp, och analyser av t.ex. kapitalismens periodisering och produktionsförhållanden, som utmärker de olika stadierna och faserna, som finns i den första essän, tas åter upp och fördjupas i den andra.
Det är bara ett avsnitt av Inledningen (Samhällsklasserna och deras utvidgade reproduktion) och den första uppsatsen (Kapitalets internationalisering och nationalstaten[2]) som publicerats innan de trycktes i denna bok. Avsnittet i inledningen skrevs ursprungligen för C.F.D.T., publicerades (stencil) av Bureau de recherches et d'études économiques (BRAEC) och trycktes sedan i l'Homme et la société (n. 24-25, april-sept. 1972). Den första essän trycktes i les Temps Modernes (februari 1973). Texterna är dock avsevärt omarbetade i enlighet med de synpunkter och den kritik som då kom fram, och med hänsyn till bokens helhet.
4. I essäerna ingår både teoretiska och konkreta analyser. Jag har valt en uppläggning som jag tycker är den enda riktiga och som består i att låta dem gå i varandra i framställningen. Jag har inte gjort någon inledande presentation av teoretiska satser, för vilka de konkreta analyserna bara skulle utgöra illustrationer, utan för in teorin i takt med den konkreta analysen.
5. De analyser som tar upp imperialismens nuvarande fas och behandlar mer allmänna problem angår naturligtvis också de dominerade och beroende länderna. Men då textens huvudobjekt är de imperialistiska formationerna, och särskilt de europeiska formationerna, rör det empiriska materialet i huvudsak dem. Frankrike ges här en särställning, även om dess olikheter med andra samhällsformationer betonas. Det beror inte på att landet ur alla aspekter skulle utgöra ett sådant utmärkt typfall, utan helt enkelt på att det är där jag fått mina personliga erfarenheter. Men det är likaledes klart att de analyser jag gör, frånsett vissa detaljer, gäller alla dessa formationer, och i vissa avseenden hela den imperialistiska kedjan.
6. De problem jag tar upp här är aktuella och komplicerade. Dessutom känner vi till orsakerna till bokens icke-systematiska och partiella karaktär. Därför ser jag i sista hand de analyser jag presenterar här som förslag framlagda för diskussion och förbättring. De har ingenting "definitivt" över sig, bl.a. därför att det inte är fråga om en avslutad text, utan om analyser öppna för kritik.
Det förklarar också den kritiska, ibland rentav "polemiska" utformning mina egna analyser fått. I stället för att förtiga och sopa under mattan de väsentliga problemen, föredrar jag att lyfta fram dem eftersom endast kritiken kan föra den marxistiska teorin framåt. Det vill säga, att den kritik jag på bestämda punkter riktar mot vissa författare, i mina ögon inte förringar värdet av de analyser de utfört för övrigt och som hjälpt mig mycket.
Till sist har jag, för att inte tynga texten då den marxistiska litteraturen på de områden jag behandlar är mycket omfattande, frivilligt begränsat mina referenser till de strikt nödvändiga.
7. Många begrepp och analyser som här framställs relativt enkelt och i direkt samband med de aktuella problemen går tillbaka på mina två tidigare arbeten: Politisk makt och sociala klasser (1970) och Fascism och diktatur (1973) där de grundas i utförliga resonemang. Jag har inte ansett mig tvungen att återge hela bevisföringen utan nöjer mig med att hänvisa läsaren till dessa arbeten. Men vissa analyser och formuleringar som uppträder i dem, framförallt i den första, har korrigerats och förfinats i föreliggande text: läsaren kommer att finna all nödvändig teoretisk utveckling i utförandet av de konkreta analyserna.
[1] Ingår ej i denna förkortade upplaga.
[2] Se föregående not.
Last updated on: 9.28.2008