Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Innehållet i detta andra nummer av Tekla är ett annat än det som vi tidigare utlovat. Vi har låtit artikeln "Inflation och kapitalförmeringens kris" av Altvater m.fl. utgå p.g.a. att den ensam nästa skulle fylla hela numret (vilket vi vid närmare eftertanke funnit olyckligt) och i stället komponerat ett nummer med en bredare spännvidd. Inflationsartikeln kommer dock inte att förbli opublicerad, utan kommer senare att utges i ett särskilt häfte på Röda Bokförlaget.
Den inledande artikeln i detta nummer - Ola Tunander, "Arbetarerfarenhetens motsägelser" - ställer problemet med grundvalen för de olika traditionerna inom arbetarrörelsen, och försöker visa hur de framgår ur de erfarenheter som arbetarna gör i produktions- och cirkulationssfären, i förhållande till staten, i loppet av kriscykeln o.s.v. När artikeln försöker begripa hur den reformistiska strömningens dominans i arbetarklassen svarar mot vissa bestämda erfarenheter, så innebär det att den i ett och samma också försöker begripa de arbetarerfarenheter som utgör klassmedvetandets konstitutionsbetingelser: ty (det är artikelns huvudtes) de erfarenheter arbetarna gör i det borgerliga samhällets reproduktionsprocess är just så motsägelsefulla, att de ger betingelserna för såväl reformistiskt som revolutionärt medvetande. Artikeln anknyter därvid till Negt/Kluges problematik i deras omdiskuterade bok "Öffentlichkeit und Erfahrung", som presenteras i detta nummer av Donald Broady och Svante Weyler: "Borgerlig och proletär offentlighet". Negt/Kluges resonemang om klassmedvetandet kan sammanfattas i begreppet "proletär offentlighet", varmed förstås en organisering av arbetarklassens livssammanhang och kollektiva erfarenheter i brott med och gentemot "den borgerliga offentligheten", som splittrar upp arbetarklassen i individer och blockerar dess erfarenhetshorisont.
En tredje artikel är "Stat, kapitalackumulation och sociala rörelser" av Altvater, Hoffmann, Schöller och Semmler. Med tanke på de senaste årens utvecklade statsteoridiskussion i framför allt Västtyskland[1], kan det kanske tyckas missriktat att publicera detta på inget vis originella bidrag till den borgerliga statens härledning och funktionsbestämning, men artikeln har sin förtjänst i att den på ett tesartat sätt framställer grundaspekterna av förhållandet mellan ekonomi och politik, mellan samhälle och stat i det borgerliga samhället. Artikeln tar sikte på att klargöra gränserna för statens intervention som ett yttre institution i det borgerliga samhällets reproduktionsprocess, och är såtillvida en kritik av det maktsociologiska betraktelsesättet på staten, som självständiggör den politiska sfären i förhållande till ekonomins lagbundenheter, och därmed rymmer reformismen som politisk konsekvens. Detta är särskilt aktuellt i den nuvarande krisfasen, då föreställningar om en socialt orienterad anti-cyklisk statlig intervention gör sig gällande även inom den politiska vänstern.
Numrets avslutande artikel är "Det abstrakta arbetet och sinnlighetens öde" av Alfred Krovoza[2]. Artikeln utgår från konstproduktionens betingelser under kapitalismen, och finner att den konstnärliga produktionens och konsumtionens tudelning och ömsesidiga stympning inte handlar om något annat än sinnlighetens allmänna öde under kapitalismen. Krovoza fullföljer i ett visst avseende Hans-Jürgen Krahls artikel "Varuanalys och väsen" i Tekla nr 1. "Värdet reducerar i det samhälleliga livet de konkreta tingen till den blotta abstraktionen värde. Värde är abstraktionen från de konkreta bruksvärdena, individerna, behoven och intressena. Värde är alltså repression." (s. 33), skriver Krahl, och Krovoza demonstrerar i sin artikel denna realabstraktiva process' förödande inverkan på människolivet: sinnlighetens avyttring. Hans utgångspunkt är, att människorna genom sitt samhälleliga arbete inte bara formar den "yttre" naturen, utan också sin egen "inre" natur. I den kapitalistiska produktionsprocessen, där arbetsprocessen och producenternas konkreta arbete underordnas kapitalets värdeförmeringstvång, tränger sig själva det abstrakta arbetets principer på och in i människorna: de förändrar t.ex. tidsmedvetandets former och formerna för relationer till objekten - de blir som inre natur empiriskt påtagliga. De kapitalistiska förhållandenas tvång, som i den ursprungliga ackumulationens och den tidiga kapitalismens fas visade sig som yttre våld, har med kapitalets allt längre gående subsumtion av arbetet och det samhälleliga livet på så sätt blivit förinnerligade ("internaliserade") som ett "stumt tvång", som psykiskt disponerar lönearbetarna för mervärdeproduktionen. Den formning av den "inre" naturen som sker genom en långvarig socialisationsprocess kan inte går hur långt som helst: det finns ett "emancipatoriskt minimum", bortom vilket basen för själva den kapitalistiska produktionen - det levande arbetet - hotas att förstöras (psykisk och psykosomatisk ohälsa i olika former och grader gör arbetskraften oduglig på motsvarande sätt som den omåttliga förlängningen av arbetsdagen i kapitalismens barndom hotade att fysiskt ödelägga arbetskraften). Kapitalismens fortbestånd kräver därför att det finns sociala processer, kommunikations- och interaktionsformer som faller "utanför" den av kapitalet och värdeabstraktionen strukturerade samhälleliga verkligheten, för om lönearbetarna inte också kan vara människor (om än stympat), så blir de på sikt också odugliga som lönearbetare. Samtidigt som den "inre" naturens formning är en garanti för systemets fortbestånd, så utgör den "inre" naturen ett hot: den gör motstånd mot och sätter en gräns för kapitalistisk utsugning. Häri ligger också en möjlighet för revolutionär förändring av den samhälleliga verkligheten: den mänskliga subjektiviteten och sinnligheten är inte restlöst främmandegjord och avyttrad, och därur föds revolten mot de förhärskande livsbetingelserna.
Tekla nr 3 utkommer senare under hösten och behandlar: kapitalismförståelsens utveckling i II:a Internationalen, staten och reformismen, svensk kapitalism i kris.
Göteborg 8.9.1977
[1] På svenska finns Altvater/Müller/Neusüss, Stat och kapital - om socialstat och statsinterventionism (Röda Bokförlaget 1975), och på danska: Läpple, Staten og de almene produktionsbetingelser (Kurasje, Köpenhamn 1973); Flatow/Huisken, Den borgerlige stats afledningsproblemer i Kurasje nr 9 och 10; Henning/Birsch/Reichelt/Schäfer, Til rekonstruktionen af den marxistiske statsteori (Rhodos, Köpenhamn 1974). En översikt över den tyska statsdiskussionen finns i Bonnesen/Thöger, Den kapitalistiske stats form og funktion (Kurasje, Köpenhamn 1975), i inledningen till Altväter/Müller/Neusüss, a.a. och i N. Kostede, Die neuere Marxistische Diskussion über den bürgerlichen Staat. Einfuhrung - Kritik - Resultate i Gesellschaft nr 8/9 (Suhrkamp, Frankfurt 1976).
[2] Krovoza räknas tillsammans med bl.a. Peter Brückner till den så kallade Hannover-skolan. Om denna se den danska tidskriften Teori og praxis nr 6 (GMT) .
Last updated on: 2.11.2011