Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Detta tredje nummer av Tekla som du har framför dig har vi valt att helt ägna åt reformismproblematiken. Att vi valt att göra ett temanummer kring denna problematik är dock ingen tillfällighet. Det finns idag, menar vi, alldeles speciella skäl för detta intresse.
För det första står reformismen idag inför allvarliga problem. Den tidigare under efterkrigstiden så gnidningsfria kapitalackumulationen, har i dag råkat in i allvarliga svårigheter. Kapitalets förändrade ackumulationsbetingelser och krisens utveckling kommer att ställa nya krav på den reformistiska strategin. I detta läge är det viktigt för vänstern att verkligen tillägna sig förståelse av vad som konstituerar reformismen, d.v.s. dels förstå den reformistiska strategins nödvändighet, men dels också att förstå dess möjlighet och gränser.
Här kommer vi då in på det andra skälet för att ta upp reformismen till speciell behandling, nämligen den bristfälliga reformismförståelsen i den svenska vänstern i dag. Detta trots ett brett intresse för detta ämne under flera år, något som kulminerat med Tältprojektets skildring av arbetarklassens historia kors och tvärs i Sverige. Utmärkande för alla dessa försök har varit oförmågan att förstå att det bakom ytrörelsernas skenbara orsakssammanhang finns en djupare liggande logik, som utvecklas och förmedlas genom ytrörelserna, att just den ytmässiga motsättningen mellan klasserna är den logiska förmedlingen av de kapitalistiska lagbundenheterna. Det viktigaste språkröret för arbetarklassens ståndpunkt i den kapitalistiska utvecklingen är socialdemokratin. Därför är det viktigt att dels titta på kapitalets utveckling såsom den är logiskt bestämd i kritiken av den politiska ekonomin, och dels se reformismen som en delrörelse i denna för att bestämma hur denna logik sätter sig igenom historiskt samt att formulera en revolutionär kritik, som negerar de skenbart naturlagsmässiga sambanden.
I detta nummer finns först en artikel kring sambandet mellan kapitalismen som socialt system och reformismen. Det är i detta sammanhang därför naturligt att se på vilket sätt som reformismen växte fram i den internationella arbetarrörelsen. Denna artikel av Jørn Hansen, Ole Marquardt och Peter Sørensen (och som är ett utdrag ur Den jyske historiker nr. 2) försöker dels att diskutera vilka kapitalförståelser det finns ansatser till i Marx/Engels verk och dels hur dessa olika kapitalförståelser kom att spela en roll vid utvecklingen av reformismen i den tyska socialdemokratin. Artikeln är både en bra introduktion till Marx/Engels verk och en utgångspunkt för en förståelse av de teoririktningar, som historiskt har utvecklat sig i den internationella arbetarrörelsen.
Göran Serins artikel om reformismen tar sin analytiska utgångspunkt i kritiken av den politiska ekonomin och förklarar reformismens nödvändighet och möjlighet utifrån de i revenypartnerförhållandet avsöndrade allmänna och särskilda intressena och lägger härmed grunden till en djupare förståelse än vad traditionella marxister varit förmögna till, vars analyser ofta inskränker sig till politologiska eller rent maktsociologiska förklaringar.
De politiska implikationerna av en reformismanalys med utgångspunkt i den politiska ekonomin är inte obetydliga. I och med att man kvalitativt fördjupar analysen kan man även se den postmarxistiska vänsterns roll i kapitalackumulationen med dess begränsade krav om "arbete åt alla" och "fler och bättre daghem" som i grunden reformistisk och/eller kapitalaffirmativ, eftersom dylika krav inte på något sätt går emot kapitalets nödvändiga reproduktionsbetingelser, tvärtom.
Artikeln utgör vidare en fortsättning och vidareutveckling av den debatt och teoribildning inom statsteorin, som under flera år försiggått i Västtyskland.
I artikeln "Krisförståelse och kapitalackumulationens utveckling i Sverige" försöker Povl A. Hansen och Lennart Söderlund att analysera de senaste årens kapitalistiska utveckling i Sverige. Detta sker dels med avseende på den materiella produktionen utifrån ett perspektiv att upparbeta en förståelse av krisens betingelser under kapitalismen, och dels med avseende på det sätt som krisen har brett ut sig i de olika branscherna under senare år. Därutöver behandlas de åtgärder, som staten vidtar i förhållande till krisförloppet, då speciellt den socialdemokratiska krispolitiken och dess konkreta genomförande och konsekvenser. Artikeln gör inte något anspråk på att vara en fullbordad analys av krisens genombrott i Sverige, utan skall snarare ses som ett bidrag till diskussionen kring en mer djupgående krisförståelse, som förhoppningsvis kommer att utvecklas inom den svenska vänstern.
Numrets aktualitet understrykes också av den artikel om Tältprojektet, som kritiskt granskar den syn på kultur, historia och reformism som Tältprojektet ger uttryck för.
Detta Tekla-nummers nödvändighet aktualiseras onekligen i en krissituation, då den reformistiska arbetarrörelsen synbarligen åter vinner gehör för sina krav på ett "demokratiskt" organiserat näringsliv, att ytterligare integrera och subsumera arbetskraften ute på arbetsplatserna ses som räddningen, samtidigt som borgarregeringen lägger fram sin respektive revenymedvetandemässiga ståndpunkt i den politiska debatten. Denna "klasskampsstämning" gör att den traditionella vänstern vädrar morgonluft och ställer upp på resonemang i stil med "vad som är dåligt för Wallenberg är bra för socialismen".
Bara genom att rekonstruera den marxska kritiken av kapitalismen kan man ställa sig utanför hela detta inomkapitalistiska spektrum av grupper som kämpar om makten över kapitalet, och försöka hitta en lösning som krossar kapitalets herravälde över människan och naturen inte enbart partiellt.
Lund den 5.12.1977
Last updated on: 3.8.2011